Brandskydd i en bostadsrättsförening (BRF) är en kombination av teknik, byggnadens utformning, underhåll och beteenden i vardagen. Det räcker inte att det finns en brandsläckare någonstans, eller att det sitter en brandvarnare i någon lägenhet. När en brand väl uppstår är det byggnadens helhet – trapphus, källare, vind, garage, installationer och brandcellsgränser – som avgör hur snabbt brand och rök sprider sig.
En brand- och säkerhetsbesiktning i en BRF syftar till att hitta risker och brister innan de leder till incidenter, utrymningsproblem eller stora skador. Den ger styrelsen ett tydligt beslutsunderlag: vad är akut, vad bör åtgärdas på kort sikt och vilka långsiktiga investeringar krävs för att fastigheten ska vara säker.
I den här artikeln går vi igenom vad man tittar på vid en brand- och säkerhetsbesiktning i en BRF, vilka brister som är vanligast och varför vissa fel är betydligt farligare än vad de ser ut att vara. Vi tar också upp aktuella risker som elbilsladdning i garage, gamla sopnedkast, brister i brandcellsgenomföringar och problem i samband med stambyten och renoveringar.
Vad är en brand- och säkerhetsbesiktning i en BRF?
En brand- och säkerhetsbesiktning är en systematisk genomgång av fastighetens brandskydd och säkerhetsfunktioner. Besiktningen kan göras av en sakkunnig brandskyddskonsult, brandingenjör eller annan behörig aktör beroende på fastighetens komplexitet.
Syftet är att:
- kontrollera att brandskyddet fungerar i praktiken,
- identifiera brister och avvikelser,
- bedöma risknivå och konsekvenser,
- föreslå åtgärder, prioritering och åtgärdsplan,
- skapa trygghet för boende och styrelse.
I många BRF:er är besiktningen också en del av ett mer strukturerat Systematiskt Brandskyddsarbete (SBA), där man arbetar löpande med kontroller, ansvar, rutiner och uppföljning.
Varför behöver en BRF göra brand- och säkerhetsbesiktning?
Det finns flera skäl till att regelbundna besiktningar är viktiga:
- Fastigheten förändras över tid (renoveringar, stambyten, nya installationer).
- Många brister är dolda och syns inte vid vardaglig användning.
- Rök är ofta den största faran vid brand – och rökspridning beror på byggnadens svaga punkter.
- Styrelsen har ett ansvar att arbeta förebyggande med säkerhet.
- Brister kan leda till stora kostnader vid brand, försäkringsärenden och lång återställningstid.
Besiktningen blir ett verktyg för att undvika att fastigheten sakta “tappar” sin brandsäkerhet, ofta genom små förändringar som ingen tänker på – tills det är för sent.
Vad tittar man på vid en brand- och säkerhetsbesiktning i en BRF?
En professionell besiktning omfattar normalt flera områden. Vissa handlar om byggnadens konstruktion och brandceller, andra handlar om tekniska system och en stor del handlar om ordning, rutiner och beteenden.
1) Trapphus – fastighetens viktigaste utrymningsväg
Trapphuset är ofta den centrala utrymningsvägen i flerbostadshus. Om trapphuset fylls med rök är det inte bara obehagligt – det kan göra utrymning omöjlig.
Vid besiktning tittar man ofta på:
- att trapphus är fritt från brännbart och hinder (barnvagnar, cyklar, möbler),
- att dörrar till trapphus stänger och sluter tätt,
- att branddörrar och dörrstängare fungerar,
- att rökventilation/brandgasventilation finns där det krävs,
- att dörrar inte står uppställda med kilar eller magneter utan godkänd styrning.
Vanliga brister i trapphus
En återkommande brist är att trapphus används som förråd. Det kan kännas praktiskt men är riskfyllt av två skäl:
- Materialet kan börja brinna och rökfylla trapphuset snabbt.
- Det kan blockera passage vid utrymning och göra att människor snubblar eller fastnar.
Andra vanliga brister är dörrar som kärvar, dörrstängare som inte fungerar eller att brandcellsgränser har försvagats av otätheter och genomföringar.
2) Källare och förråd – hög risk och ofta många brister
Källare är ett av de mest riskfyllda områdena i många BRF:er. Skälen är flera:
- Källare innehåller ofta mycket brännbart material (förråd, kartonger, möbler).
- Källare har ofta sämre överblick och mindre tillsyn.
- Brand i källare leder lätt till kraftig rökutveckling som kan spridas upp i trapphus och bostäder.
- Källare har ofta många genomföringar i väggar och tak.
Vid besiktning tittar man särskilt på brandavskiljning, brandcellsgränser och att rök inte kan vandra fritt genom byggnaden.
Källartak som inte håller klassningar
En mycket vanlig och allvarlig brist är att källartakets brandklassning har försvagats. Det kan bero på gamla lagningar, fuktskador, håltagningar eller installationer som inte har återställts med rätt material.
Om källartaket inte håller sin brandmotståndsförmåga kan brand eller rök spridas snabbare upp i fastigheten. Det ökar risken för att trapphus och bostäder påverkas tidigt, vilket försämrar utrymning och gör insatsen svårare.
3) Genomföringar i brandavskiljande väggar och tak
Brandceller och brandavskiljande konstruktioner är byggnadens “brandstopp”. De ska hindra brand och rök från att spridas mellan olika delar av fastigheten.
I praktiken är det genomföringar som ofta förstör funktionen. Det kan vara:
- rördragningar,
- kabelstegar och elinstallationer,
- ventilationskanaler,
- avloppsstammar,
- nya håltagningar som gjorts vid renovering.
Om en genomföring inte är brandtätad korrekt kan det uppstå ett rökgashål som brandgaser tar sig igenom. Det betyder att en brand i ett utrymme kan rökfylla andra delar av byggnaden mycket snabbt.
Stambyten och plast som smälter vid brand
Vid stambyten och moderniseringar används ofta nya material, inklusive plastbaserade rör och komponenter. Det är inte i sig fel – men det skapar nya brandtekniska utmaningar.
Vid brand kan plast smälta, deformeras och brinna, vilket i sin tur kan skapa öppningar i bjälklag och schakt. Då kan brandgaser och rök få en “motorväg” upp genom fastigheten, exempelvis från källare till trapphus och vidare upp i bostadsplan.
Det här är särskilt kritiskt i schakt som går vertikalt och passerar många våningar. Om brandtätningar är bristfälliga kan rök spridas snabbare än människor hinner reagera.
4) Gamla sopnedkast – en underskattad livsfara
Många äldre fastigheter har sopnedkast som inte längre används. I vissa fall har man ‘stängt igen’ dem på ett enkelt sätt: luckan skruvas fast eller täcks över – men själva röret finns kvar och är öppet.
Det här är en mycket vanlig och allvarlig brist vid besiktningar. Om sopnedkastets rör är öppet mellan källare och trapphus kan det fungera som en rökgaskanal rakt genom byggnaden.
Varför är ett öppet sopnedkast så farligt?
Om det börjar brinna i ett källarutrymme eller om rök kommer in i sopnedkastet kan brandgaser sprida sig vertikalt:
- snabbt upp till trapphus,
- vidare upp till flera våningsplan,
- med kraftig rökspridning som resultat.
Det kan göra att trapphuset blir rökfyllt tidigt, och därmed att boende får svårt att utrymma.
Vad ska man göra åt gamla sopnedkast?
Rätt åtgärd är sällan att bara skruva fast luckan. Man behöver ofta:
- säkerställa korrekt brandtätning och avskiljning,
- försluta röret på ett brandsäkert sätt,
- kontrollera att det inte finns andra öppna kopplingar mellan våningsplan.
Exakt lösning beror på byggnadens konstruktion och bör bedömas av sakkunnig.
5) Släckutrustning – rätt typ, rätt plats, rätt underhåll
I en BRF behöver släckutrustning vara anpassad efter verkliga risker och vardaglig användning. Vanliga exempel är brandsläckare i källare, garage, trapphus eller gemensamma lokaler.
Vid besiktning kontrollerar man ofta:
- att släckutrustning finns på rätt plats,
- att den är lätt att hitta och tydligt skyltad,
- att den är rätt typ för miljön,
- att service och kontroll är gjord enligt intervall.
Brandsläckare som inte skräpar ner vid oavsiktlig tömning
En praktisk aspekt som ofta missas är att vissa släckartyper kan orsaka mycket efterarbete om de töms oavsiktligt. I trapphus och gemensamma utrymmen kan det vara klokt att välja släckare som ger effektiv släckinsats men minskar sekundära skador och saneringsbehov.
Vilken typ som är bäst beror på miljön, risken och föreningens prioriteringar. En sakkunnig kan hjälpa styrelsen att välja rätt.
6) Brandvarning, utrymningsskyltning och nödbelysning
I bostäder ansvarar boende ofta själva för brandvarnare, men i gemensamma utrymmen kan föreningen ha ett tydligt ansvar beroende på utformning och krav.
Vid besiktning tittar man ofta på:
- brandvarningsfunktion i gemensamma utrymmen där den finns,
- utrymningsskyltar där det krävs (särskilt i lokaler),
- nödbelysning i exempelvis garage, källargångar eller publika utrymmen,
- att skyltning är synlig och inte täcks av inredning eller förvaring.
Nödbelysning och skyltning kan vara avgörande vid strömavbrott och rökfyllda miljöer, eftersom människor annars riskerar att gå åt fel håll eller fastna i mörka utrymmen.
7) Garage i fastigheten – nya risker med elbilsladdning
Garage under eller i direkt anslutning till bostadshus innebär särskilda risker. När elbilsladdning blir vanligare förändras riskbilden ytterligare.
Litiumjonbatterier kan vid så kallad termisk rusning utveckla extrem värme, ibland upp mot omkring 1800 grader. Den typen av brand är mycket svår att hantera, eftersom batteriet kan fortsätta brinna och dessutom skapa syre i reaktionen. Det gör att traditionell släckning kan vara ineffektiv och att branden kan återantända.
Det är därför en relevant fråga för styrelser: ska man verkligen ladda elbilar i ett garage under ett bostadshus där människor sover ovanför? Svaret är inte automatiskt ja eller nej – men det kräver riskanalys, rätt tekniska lösningar och tydliga rutiner.
Vad tittar man på vid besiktning av garage med laddning?
Vanliga kontrollpunkter är:
- brandcellsindelning mellan garage och bostadsdel,
- ventilation och brandgasventilation,
- utrymningsvägar och tillgänglighet,
- placering och utformning av laddinfrastruktur,
- elinstallationer och överbelastningsrisk,
- rutiner och information till boende.
I vissa fall kan åtgärder behövas, exempelvis förstärkt brandavskiljning, detektering, släcksystem, begränsning av laddplatser eller anpassade regler för laddning.
8) Vanliga brister som återkommer i BRF:er
Även om varje fastighet är unik finns det brister som återkommer gång på gång vid besiktningar:
- Brännbart material och förvaring i trapphus och källargångar.
- Branddörrar som inte stänger eller står uppställda.
- Otäta brandcellsgränser på grund av genomföringar.
- Bristfälliga brandtätningar efter renoveringar och stambyten.
- Gamla sopnedkast som inte är brandsäkert avvecklade.
- Fel typ eller felplacerad släckutrustning.
- Otydligt ansvar för kontroll, underhåll och SBA.
- Brister i skyltning, nödbelysning och orienterbarhet.
Det som gör dessa brister farliga är att de ofta verkar små – men de påverkar rök- och brandspridning. Det är röken som tar livet av människor, och röken hittar alltid den svagaste punkten.
9) Så bör styrelsen arbeta med åtgärder efter besiktning
En bra besiktning ska inte bara peka ut fel – den ska hjälpa styrelsen framåt. Därför är det viktigt att arbeta med en åtgärdsplan som är prioriterad.
Ett smart arbetssätt är att dela upp åtgärder i tre nivåer:
Akuta åtgärder: sådant som innebär omedelbar risk, exempelvis öppna sopnedkast, grova otätheter mot trapphus eller blockerade utrymningsvägar.
Planerade åtgärder: sådant som behöver åtgärdas inom månader, exempelvis brandtätningar, förbättrad skyltning eller service av släckutrustning.
Långsiktiga investeringar: större åtgärder som kräver budget och projekt, exempelvis förbättrad brandavskiljning, ny ventilation eller anpassning av garage för laddning.
Det gör att styrelsen kan vara transparent mot medlemmar och samtidigt jobba metodiskt med fastighetens säkerhet.
10) Varför en brandskyddskonsult kan göra stor skillnad
Det är lätt att fastna i detaljfrågor eller att göra ‘åtgärder på känsla’. Men rätt brandskydd kräver helhetssyn.
En brandskyddskonsult kan hjälpa föreningen att:
- förstå vilka brister som är mest kritiska ur rök- och utrymningsperspektiv,
- säkerställa att åtgärder blir rätt utförda (inte bara ‘täta igen med något’),
- kravställa entreprenörer vid stambyten och renoveringar,
- skapa eller förbättra SBA så att brandskyddet fungerar över tid,
- skapa trygghet i styrelsen och för medlemmarna.
Många brister uppstår inte för att någon gör fel med flit – utan för att ingen ser helheten. Där är sakkunnig hjälp ofta den bästa investeringen.
Sammanfattning
En brand- och säkerhetsbesiktning i en BRF handlar om att identifiera risker i fastighetens utrymningsvägar, brandcellsgränser och tekniska funktioner. Vanliga brister är källartak som inte håller brandklassning, bristfälliga genomföringar, problem efter stambyten där plast kan smälta och skapa rökgashål, samt gamla sopnedkast som fortfarande är öppna som kanaler mellan källare och trapphus.
Besiktningen bör också omfatta släckutrustning, skyltning, nödbelysning och nya risker som elbilsladdning i garage under bostäder – där litiumbatteribränder innebär en helt annan typ av risk och värmeutveckling.
Med en tydlig åtgärdsplan och rätt sakkunnigt stöd kan styrelsen skapa ett brandskydd som inte bara uppfyller krav – utan fungerar i verkligheten och skapar trygghet för alla som bor i fastigheten.
